Välkomna att titta i min klotter- och bilderbok.
En slags fotoblogg, där bilderna lever sitt eget liv.
De blir till vad du som betraktare ser i dem,
därför är de ofta utan kommentarer.
Samtidigt är de ofrånkomligen en spegling både av mitt sätt att se på de motiv jag avbildar
och mitt eget sinnelag.
Ibland är de mest ett uttryck för det senare.
Ibland kommer jag, att delge er mina funderingar
och ibland kommer det att bli minnesanteckningar
om såväl mina misslyckanden som ev. framsteg i mitt fotograferande.



Klicka gärna på bilderna,
så öppnas de i ett större format i en lightbox.




Välkommen också,
att kika in på min nya fågelblogg,

Mina fågelfoton.

som jag nyss gett vingar.

Där ska jag samla ihop ett urval av mina fågelfoton
0ch presentera dem artvis i alfabetisk ordning.


måndag 15 oktober 2012

Älgtider

 
 
 
På andra bloggar ser jag bilder på älgar.
Massor av älgar.
Och läser om otaliga älgmöten.
 
Jag möter ALDRIG några älgar.
Förmodligen för att det inte finns några älgar, där jag bor.
 
Jag har bara sett älg en enda gång i det fria.
(Och ja, ytterligare en gång genom bilrutan.)
 
Vi åkte till Småland.
(I annat ärende men i förhoppning om att kanske kunna få se skogens konung på vägen.)
 
Vi passerade varningsskyltar om älg.
Vi såg jakttorn med män (troligen) i färgglada mössor.
Ty älgjakten hade nyss börjat.
 Och jag tänkte, att kanske, kanske skulle någon älg kunna förivra sig ut på vägarna.
 
Vi körde mil efter mil.
Men ingen älg syntes.
 Bortsett från en totalt demolerad bil, som signalerade krock med älg,
 såg vi inte ett endaste litet spår av älg.
 
 
Krampaktigt höll jag kameran beredd.
Inställningarna justerades med jämna mellanrum i takt med att mörkret föll.
 
Men ingen älg syntes.

 
Nästan hemma möttes vi av denna välkända vy.
Kanske inte direkt skogens konung.
 
Men långbenta, med stora kronor och med lysande röda ögon fick dessa,
slättlandets invaderande arméer, utgöra någon sorts substitut.
 
 
 


2 kommentarer:

  1. Synd att du aldrig möter din älg Men ge inte upp! Min man mötte en älg när han cyklade till jobbet en morgon! Sen dess kör han alltid bil!/Lila-Christina

    SvaraRadera
  2. Jag hade så gärna träffat på en älg men kanske inte just i bil. Synen av den demolerade bilen, som vi passerade, liknade mest en öppnad konservburk och var ordentligt skrämmande, så jag hoppas, att maken kör försiktigt om ni bor i älgtrakter. Själv fortsätter jag att hoppas. Men om man inte möter det ena, så brukar man möta något annat....
    Eva

    SvaraRadera