Söndagsutflykt till Österlen.
Vi passerade en skylt som informerade om att det fanns ett Vilthägn en bit bort.
Vi körde in på skogsvägen och stannade.
Traskade iväg mot hägnet, som inte inbjöd till besök.
En skylt berättade, att det skulle finnas vildsvin, kron- och dovhjort men någon öppning fanns inte.
En skylt berättade, att det skulle finnas vildsvin, kron- och dovhjort men någon öppning fanns inte.
Inga djur kunde heller skönjas bakom det höga staketet.
Besvikna vände vi tillbaka mot bilen.
Jag bestämde mig för att i alla fall följa staketet in i skogen, för att möjligen ändå kunna få se något.
Maken blev kvar på vägen.
Efter en kort promenad kunde jag se en bit in i det stora hägnet och stannade.
Och efter en stund kom en flock med vildsvin nere i en svacka.
De åt och bråkade lite men
var alldeles för långt borta, i helt fel fotovinkel och till stor del skymda av stenar och stubbar.
Jag väntade och hoppades, att de skulle flytta sig lite och placera sig aningens bättre.
Jag väntade och hoppades, att de skulle flytta sig lite och placera sig aningens bättre.
Då prasslade det till och bara några meter från mig stod den här raringen.
Där dök maken upp......
På ett ögonblick var grisen borta.
Jag suckade besviket:
'Å, varför skrämde du undan min vän? Du snälla, be henom komma igen!...'
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar